146. Träningens dåliga samvete

Att träna för en Ironman. Full satsning på Klassikern. Att ladda hårt med krutet torrt. Att vara på väg mot ett mål. Att jobba seriöst med hälsa, mat och träning.

Hur egocentriskt är det egentligen? Inte alls eller mycket? Hur egoistiskt är det?

Vart går skiljelinjen mellan det man på den ljusa sidan kallar driv, ambition, målmedvetenhet och det man på den mörka sidan kan betrakta som själviskhet, navelskåderi, fåfänga, egocentrism och självuppfylldhet?

Under en sen kväll på Lanzarote så pratar vi om just det här med hjälp av era referenser.

Dessutom ett SPRUDLANDE och spirituellt uppsnack där vi under 45 min bland annat försvarar Petter Northug och avhandlar minnen från förr. Till exempel när jag promenerade med cykeln uppför backarna på en synnerligen jobbig triathlon!